Startsida

Vad är en legitimerad psykoterapeut?

Vad är folkhälsovetenskap?

Undervisning

Publikationer

Sammanfattning avhandling

Litteraturtips

Föreläsningsmaterial

SFFT

    Ann-Marie Lundblad
    Kvarnbergsgatan 3
    456 31 Kungshamn
    tfn 070-325 91 40
    ami_lundblad@yahoo.se

 

 

UNDERVISNING

NÄRA RELATIONERS BETYDELSE FÖR HÄLSAN

Det finns ett omfattande forskningsstöd som påvisar att nära relationer ”familjerelationer” - påverkar hälsan och välbefinnandet mera än andra relationer. Problem i vuxenrelationen äventyrar också barnens hälsa och utveckling. 

Goda relationer bidrar till ett gott välbefinnande, medan problem i familjen påverkar både den fysiska och mentala hälsan negativt. De teorier som ligger till grund för detta är socialt stöd och stress.  

Risk och skyddsfaktorer i arbete med barn och vuxna: Dessa faktorer, som har sin grund i vetenskaplig kunskap, bör vara en viktig del i analys och bedömning om barns utsatthet samt en aktiv ingrediens i behandlingsarbete.

En kunskapsstyrd utveckling av det psykosociala arbetet innefattar att man tar tillvara och beaktar den kunskap som longitudinell forskning bidrar med. Dessa studier visar att även barn som växer upp i mycket svåra livsomständigheter klarar i hälften av fallen att utveckla ett vuxenliv med acceptabel social anpassning och god psykisk hälsa.

Stress-sårbarhetsteorin visar att individer har olika förmåga att stå ut med och hantera påfrestningar och livskriser beroende på temperament, coping förmåga, intelligens, psykologisk mognad m.m. Balansen mellan den totala mängden av stressfaktorer och stressmotståndskraft hos individen samt skyddsfaktorer mot stress i miljön avgör graden av bibehållen psykisk hälsa under utvecklingen. Detta ger idéer om hur behandlingen kan inriktas såväl för att påverka stressbördan som för att öka stressmotståndskraft och bygga upp skyddsfaktorer.

Långa äktenskap: Vad är det för faktorer som är avgörande för att man ska kunna leva ett långt och gott liv tillsammans med en partner. I en internationell studie svarade ca 500 par från olika länder på många frågor om detta.

Kärlek och Hälsa: Det finns en omfattande vetenskaplig kunskap som stöder att det finns ett starkt samband mellan dessa begrepp. Goda relationer associeras till god hälsa och vissa faktorer i dåliga relationer kan associeras till omfattande hälsoproblem.

Parterapi: Vad handlar parterapi och vilka metoder har visat sig ge goda resultat i behandlingsarbete. Kan man prognostisera om relationen kommer att bestå eller om interaktionen leder till separation.

Styvfamiljer: Numera kan familjen se ut på många olika sätt. Styvfamiljen är vanligtvis en benämning för en ombildad, eller nybildad familj, där en av parterna eller båda, tidigare har levt med en annan partner. Ibland säger man att styvfamiljen lever med ”öppna dörrar”, där medlemmar flyttar in och ut, och där inte alla har samma tillhörighet. De vuxna har valt varandra av kärlek, men ”den andres barn får man på köpet”. En annan viktig del i styvfamiljens vardag är att man kan få fler relationer än i kärnfamiljen, och att man har många att samarbeta med.

BARNPERSPEKTIV

Sverige har raticifierat FN:s barnkonvention. Det är ett etiskt grunddokument som ska stärka barns ställning. Detta dokument har påverkat svensk lagstiftning och används vid tolkning av svensk lag. Dokumentet betyder att alla barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden, att utvecklas och skyddas mot övergrepp och utnyttjande. Detta kräver kunskap om bl.a. barnets bästa, barnperspektiv och barnets rättigheter. Alla ärenden och beslut inom offentliga verksamheter ska innefatta ett barnperspektiv.

Barns utsatthet: ”Föräldrarnas relation är Barnens värld”. Barns hälsa och utveckling påverkas negativt av dåliga familjerelationer. Föräldrar som är upptagna av egna problem och konflikter har svårt att se till barnens behov av omvårdnad och omsorg. Detta kan resultera i både fysiska och psykiska problem hos barnen.

 

SALUTOGENT TÄNKANDE - en metateori i psykosocialt arbete

Salutogenes är ett centralt begrepp i hälsoforskningen och är en viktig teori om Stressmotståndskraft. Forskningen har visat att vissa människor klarar problem och svårigheter bättre än andra. ”Känsla av Sammanhang” (KASAM) är ett viktigt begrepp för att förstå teorin om stress och motståndsresurser. En viktig grund för att utveckla en hög Känsla av Sammanhang är anknytningen i tidig barndom. Forskningen har visat att man genom aktiva insatser kan påverka och förändra människors stressmotståndskraft (Känsla av Sammanhang). Mätinstrumentet KASAM kan användas i kliniskt arbete för att identifiera grupper som behöver extra information och motivationsarbete för att få tilltro till förändring. Det kan också användas som ett utfallsmått på förändring i behandlingsarbete.

Resilience kan beskrivas som den process som modererar negativa effekter av stressfaktorer och som ger individen möjlighet att hantera dessa på ett effektivt sätt. Resilience är det positiva resultatet som innebär att man uppnått speciella kompetenser (normalitet) i utvecklingen.

KAN VETENSKAPEN UTVECKLA KVALITÉN I SOCIALT ARBETE

Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet (SoL kap 3, § 3). Verksamheten ska bedrivas målinriktat och följas upp och utvärderas. I detta arbete ingår att bedriva fortlöpande och systematiskt kvalitetssäkringsarbete. God kvalitet i arbetet, har bl.a. av Socialstyrelsen, likställts med begreppet ”Evidensbaserad praktik”. Det betyder att verksamheten ska bygga på: Expertkunskap, Empirisk evidens (vetenskaplig kunskap) samt Klienternas/Brukarnas medverkan och bedömning. Vetenskapliga studier har bl.a. bidragit till kunskap om Salutogenes och Resilience.  

Vetenskapsteori: Presentationen innehåller grundläggande beskrivning av kvantitativa och kvalitativa metoder i psykosocial forskning.

Brukarmedverkan och skattningsformulär: Innefattar teorier om förändringsfaktorer – vad påverkar eller förklarar förändring. Forskning om behandlingsresultat har visat att olika teoretiska modeller ger ungefär likvärdiga resultat. Det har också blivit tydligt att det också finns andra gemensamma faktorer som bidrar till förändring. En viktig del i detta är alliansen eller relationen mellan behandlare och klient. Brukarmedverkan eller brukarinflytande har visat sig ha stor betydelse för utfallet av insatser eller betydelse. I den här framställningen presenteras också lättanvändliga och vetenskapligt utprovade skattningsformulär. 

Vetenskapsteori: Kvantitativa och Kvalitativa metoder i psykosocial forskning.

Brukarmedverkan och skattningsformulär: Innefattar teorier om förändringsfaktorer – vad påverkar eller förklarar förändring. Forskning om behandlingsresultat har visat att olika teoretiska modeller ger ungefär likvärdiga resultat. Det har också blivit tydligt att det också finns andra gemensamma faktorer som bidrar till förändring. En viktig del i detta är alliansen eller relationen mellan behandlare och klient. Brukarmedverkan eller brukarinflytande har visat sig ha stor betydelse för utfallet av insatser eller betydelse. I den här framställningen presenteras också lättanvändliga och vetenskapligt utprovade skattningsformulär.

 

 


© Ann-Marie Lundblad 2017